En ny forskningsrapport från VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) visar att eldrivna lastbilar upp till 4,25 ton nu är redo att revolutionera stadsleveranser i Sverige. Studien som genomfördes i samarbete med E-TRON AB och andra branschaktörer ger konkreta bevis för att tidigare tekniska hinder har övervunnits.
Räckviddsångesten är historia
Ett av forskningens mest slående resultat är att räckviddsångest som tidigare varit det största hindret för elektrifiering, inte längre är något problem. Tack vare större batterier och förbättrad teknik visar pilottestet att eldrivna lastbilar endast använder cirka 30 procent av batterikapaciteten under en normal arbetsdag med upp till 90 leveransstopp och 75 kilometer körning. Detta innebär att betydligt längre rutter är möjliga.
Lika effektiva som diesel – men tystare
När forskarna jämförde en 4,25-tons ellastbil med en traditionell 3,5-tons diesellastbil i verklig drift för logistikföretaget Gordon Delivery visade resultaten att prestandan var praktiskt taget identisk. Både antal leveranser per timme (DPH) och per kilometer (DPK) var likvärdiga. Samtidigt upplevde förarna elfordonet som betydligt tystare och mer följsamt, vilket skapar en bättre arbetsmiljö.
Nya regler öppnar dörren
En avgörande förändring är den nya viktgränsen på 4,25 ton för eldrivna lastbilar som får köras med B-körkort. Detta löser det tidigare problemet med att tunga batterier minskade lastkapaciteten. Nu kan en ellastbil återigen lasta cirka 1000 kg, vilket är jämförbart med en dieselbil. EU:s nya körkortsdirektiv som antogs hösten 2025 gör denna förändring permanent, vilket skapar trygghet för långsiktiga investeringar.
Ekonomin på rätt väg
Forskarna identifierade att klimatpremien som infördes 2024 är avgörande för att göra elektrifieringen ekonomiskt möjlig, särskilt för små och medelstora transportföretag. För en 4,25-tons ellastbil uppgår det genomsnittliga stödet till cirka 230 000 kronor, jämfört med 40 000 kronor för lätta ellastbilar.
Kvarvarande utmaningar
Trots framstegen finns det fortfarande hinder att övervinna. De höga inköpskostnaderna är fortsatt en barriär. En ellastbil i 4,25-tonssegmentet kostar mellan 900 000–1 000 000 kronor jämfört med cirka 400 000 kronor för en dieselbil. Dessutom utgör bristande nätkapacitet och långa ledtider för elnätsanslutningar (upp till 18 månader) betydande problem för utbyggnad av laddningsinfrastruktur.
Ett annat viktigt fynd är att många fordon laddas onödigt mycket. Pilotstudien visade att lastbilar konsekvent laddades till 100 procent trots att de bara använde cirka 30 procent av batteriet per dag. Forskningen visar att laddning inom intervallet 20–80 procent förlänger batteriets livslängd och förbättrar den långsiktiga ekonomin.
Rekommendationer för framtiden
Rapporten ger tydliga rekommendationer till olika aktörer:
För transportföretag: Investera i smarta laddningsstrategier, höj kompetensen om energihantering och optimera fordonsval baserat på faktiska behov.
För myndigheter: Skapa långsiktiga och stabila regelverk, förtydliga ekonomiska incitament och underlätta tillgången till laddningsinfrastruktur.
För energistationer: Utveckla laddlösningar anpassade för urbana logistikflöden och erbjud flexibla tjänster som nattladdning.
Slutsatsen
Studien visar att kombinationen av tekniska framsteg, nya regelverk och ekonomiska incitament har gjort 4,25-tons ellastbilar till en fullt fungerande lösning för fossilfria stadsleveranser. De tekniska förutsättningarna är på plats, men för att elektrifieringen ska accelerera krävs fortsatt långsiktigt politiskt stöd, utbyggd laddningsinfrastruktur och ökad kompetens inom branschen.
Du kan ladda ner och läsa hela rapporten här:
https://vti.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2031134&dswid=-4904